Die Aranda- und Loritja-Stämme in Zentral-Australien: Die Aranda- und Loritja-Stämme in Zentral-Australien, 2. Teil, Mythen, Sagen und Märchen des Loritja-Stammes : die totemistischen Vorstellungen und die Tjurunga der Aranda und Loritja

Lifvet i Kinds Härad i Västergötland

Bibliographische Daten

Mehrbändiges Werk

Strukturtyp:: Mehrbändiges Werk

Werks-URN (URL):: https://digi.evifa.de/viewer/resolver?urn=urn:nbn:de:kobv:11-715371

URN:: urn:nbn:de:kobv:11-715371

Persistenter Identifier:: BV048277977

Titel:: Die Aranda- und Loritja-Stämme in Zentral-Australien

Untertitel:: von Carl Strehlow, Missionar in Hermannsburg, Süd-Australien ; bearbeitet von Moritz Freiherrn von Leonhardi

Autor:: Strehlow, Carl

Sonstige Person:: Leonhardi, Moritz von

Erscheinungsort:: Frankfurt am Main

Verlag:: Joseph Baer & Co

Lizenz:: Attribution-ShareAlike 4.0 International (CC BY-SA 4.0)

Sammlung:: Allgemeiner Bestand

Wissensgebiet:: Sozial- und Kulturanthropologie > Religionsethnologie

Band

Strukturtyp:: Band

Werks-URN (URL):: https://digi.evifa.de/viewer/resolver?urn=urn:nbn:de:kobv:11-714420

URN:: urn:nbn:de:kobv:11-714420

Persistenter Identifier:: BV048284387

Titel:: Die Aranda- und Loritja-Stämme in Zentral-Australien, 2. Teil, Mythen, Sagen und Märchen des Loritja-Stammes : die totemistischen Vorstellungen und die Tjurunga der Aranda und Loritja

Erscheinungsort:: Berlin

Erscheinungsjahr:: 1908

Signatur:: 4' r+1 382+d-1/1_3

Lizenz:: Attribution-ShareAlike 4.0 International (CC BY-SA 4.0)

Sammlung:: Allgemeiner Bestand

Farbkeil

Strukturtyp:: Farbkeil

Sammlung:: Allgemeiner Bestand

; HÄRADSRÄTTEN I FÖRHÄLLANDE TILL HÖGRE RÄTT, 17 att ställa detta till Kungl. maj:ts eget hehag. Huru mälet lyktade veta vi ej, men väga ändock för visst antaga, att Kungl. maj:t för sin del varit tillfreds med tingsrättens och tingsmenighetens vitnesbörd, och att Häkans obestyrkta beskyllning icke föranledt nägon Atgärd. Alla högmälsaker skulle underställas hofrätten eller Kungl. maj:t. Till hvilkendera hvarje särskildt mäl skulle hänskjutas, därom synes rätten ofta varit villrädig. Än ställes domen uttryckligen pä Kungl. maj:ts eget nädiga behag, än underställes han hofrättens pröfning. Stundom heter det, att man mäste »i all underdänighet och ödmjuk- het förfräga sig hos allas vär nädigaste konung och herre eller ock i den höglofliga hofrätten». Olikheten härvid torde dock ligga mera | uttrycket än i själfva saken. Innan Svea hofrätt inrättades, gingo anmälanden till Kungl. maj:t genom stäthällaren, och denna väg kunde väl äfven sedermera i enstaka fall begagnas, men i regeln torde väl, sedan landet fätt hofrätt, alla de mäl, som förklarats stälda pä Kungl. maj:ts eget nädiga behag, behandlats i hofrätten i enlighet med rätte- gängsordningen af är 1615. Vanligtvis blefro den enfaldiga rättens framställningar där välvilligt upptagna, men en och annan gäng fick nämden likväl en erinran att ransaka bättre än som skett och kunde till och med förklaras förlustig sin andel i sakörena, när hon efter utgängna resolutioner och befallningar ej i ransakandet handterat saken. säsom vederbort. Vi hafva äfven funnit ett enstaka exempel, som visar, att hofrätten, när han funnit fullgiltiga skäl saknas för en fäld dom, älagt häradsnämden att med sin ed bekräfta dess riktighet, och detta är ett sä märkligt fall, att vi anse oss böra härför närmare vedogöra, En frälsebonde, Hakan i Stenshult, hade en dag besökt sitt fädernehem för att bjuda sin fader till gästabud. Fadern emottager honom väl och undfägnar honom p& bästa sätt. Men under öldrickan- det börja Häkan och hans hemmavarande bröder Jon och Elias nägot ordkastande, som vid stigande rus Öfvergär till träta och slutar med slagsmäl. Häkan drager härunder sin knif och skär därmed sin broder Jon ett fullsär i armen. För att skilja dem ät fattar fadern sin yxa, och väpnad med denna söker han jämte modern och sonen Elias att fa de stridande frän hvar andre. Detta lyckas ocksä, men först sedan Häkans knif särat fadern i hufvudet och lillfingret samt modern i axeln och Häkan själf drabbats af ett svärt yxhugg i hufvudet. Saken, som Hazelius: Bidrag till var odlings häfder. 4.

Zugriffsbeschränkung

Nutzungslizenz

Objekt: Lifvet i Kinds Härad i Västergötland

Mehrbändiges Werk

Band

Farbkeil

Inhaltsverzeichnis

Downloads

Ganzer Datensatz

Diese Seite

Bildfragment

Formate und Verlinkungen

Formate

Links

Zitieren

Ganzer Datensatz

Diese Seite

Zitierempfehlung